Uppdatering :-)

Hej! Nu har det verkligen blivit höst, och Sero ÄLSKAR alla löv. Hittar han ett löv inomhus blir han överlycklig, flyger på det och går nöjt runt och tuggar på det en bra stund. Jag vet att jag säger det i nästan varje inlägg, men han växer så det knakar! Imorgon är det dags för 12-veckorsvaccineringen, tänk att vi redan har haft honom i fyra veckor. På onsdag är det en månad sedan vi hämtade honom, helt galet :-) Han äter nästan alltid upp maten man ger honom, ibland använder jag lunchportionen som godis och tränar med honom en stund. Han sover hela nätterna, har inga problem att somna på kvällen och de senaste dagarna har han vaknat runt sju på morgonen vilket är rena sovmorgonen för oss ;-)

Vi lämnade båda hundarna till mina föräldrar i några timmar i fredags kväll, det var första gången vi var helt hundfria på över en månad. Hönsmamma som jag är packade jag en hel ryggsäck åt dem, för att vara borta i fyra timmar ;-) Inklusive en flaska vin till de snälla hundvakterna. Allt hade gått jättebra med hundarna, förutom att Sero, som vanligt, blev väldigt upprörd och satt och skrek när pappa gick ut med Sally. Vi hade otroligt roligt och när vi kom hem var både hundar och människor helt slut och slocknade på en gång. Morgonen därpå vaknade Sero halv åtta (!) och såg fortfarande jättetrött ut när vi kom in igen så jag chansade och satte tillbaka honom på hans sovplats och la mig i sängen, och tro det eller ej, efter lite snuttande på gosedjursråttan somnade han om och sov till halv elva (!!) då vi för första gången var de som väckte honom istället för tvärtom :-) Minns inte sist vi kunde ligga och dra oss i sängen tillsammans.

Något lite mindre roligt är att vi för första gången har fått uppleva en grinig granne. Inte för hans skrikande, utan för att vi går ut med honom längst bort på gården när vi går ut med honom eftersom han är för liten för att gå på promenad varje gång han behöver kissa. Vi har inga skyltar som säger att det är förbjudet på den sidan, dock på baksidan. Dock förstår jag att folk inte vill att man ska rasta hundarna på gräsmattan, men han är 11 veckor gammal, det är aldrig någon ute på gräsmattan, vi går (som sagt) så långt bort vi kan komma, vi tar alltid upp efter honom. Det var en gubbe ute på en balkong som hötte med näven och muttrade när jag var i full färd med att plocka upp, han stod kvar och fortsatte muttra tills jag var färdig och började gå mot honom för att prata med honom och förklara att han är 11 veckor och att vi aldrig skulle drömma om att lämna kvar något efter honom. Men då kastar han en sista tjurig blick på mig och skyndar sig in från balkongen och drar igen dörren innan jag hinner fram. Om han nu har något att säga kan han väl säga det rakt ut? Jag ser väl inte så skräckinjagande ut, en liten blond tjej, lite frusen för att hon varit dum och inte tagit på sig någon jacka, med en liten teddybjörn på ett snöre efter sig. Bah. Så nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra, vi vill ju inte hamna i bråk med grannarna men det är ingen annan som har sagt något hittills, och ärligt talat blev jag lite förbannad när han inte ens vågade säga det till mitt ansikte istället för att springa in och gömma sig. Nu blev det här ett väldigt långt och irriterat stycke, men jag behövde få ur mig det ;-) Argh!

Oh well. Annars har det inte hänt så mycket, vi har börjat få lite bukt med Seros skrikande. Om man sätter honom i ett hörn i vardagsrummet och står/sitter framför honom och inte låter honom gå därifrån lugnar han sig så småningom. Det är så skönt att vi kommit på något som faktiskt fungerar hyfsat. Utomhus är han lika hopplös dock, så fort Sally kommer för långt bort när vi går med dem i koppel så blir han helt förstörd. Den biten har vi inte riktigt lyckats komma på någon lösning till, men det känns inte lika pressande som när han skriker inomhus. När vi är ute stör han ju ingen, mer än att det kanske känns lite pinsamt ibland att bära runt på en skrikande valp. Jag har köpt en antispill-skål att ha i sovrummet för att han inte ska kunna kliva runt i vattnet lika lätt och det verkar fungera. Sally har fått ett täcke att ha när det regnar, och när vi var ut för att köpa det flockades folk bokstavligt talat runt oss för att hälsa på Sero. Stackars Sally fick ingen uppmärksamhet alls <3

På lördag är det kennelträff och vi ser verkligen fram emot det, det ska bli jätteroligt! Annars är det inget speciellt planerat i veckan, mer än vaccinationen. Får se hur det går, om han skriker som en stucken gris vilket inte skulle förvåna mig ;-)

Förra helgen var vi och hälsade på hos Susanne med familj, och Sero fick busa av sig med deras två eurasier. Det var jättetrevligt och verkligen något vi borde göra oftare! :-) Sero var jätteduktig, när det blev för mycket kom han och gömde sig hos husse och matte, men det dröjde inte länge innan han var igång igen. Tack för att vi fick komma! Jag hade tänkt lägga upp fler bilder, men det blir fel i överföringen varje gång så det får räcka med de här för stunden :-)

(Fotograf: Susanne)

(Fotograf: Susanne)