I fredags lämnade vi Sero hos mina föräldrar över natten för första gången, och oj vad nervös jag var. Inte för Seros skull, mer för att mina föräldrar inte skulle få en lugn stund och ingen sömn på natten. Jag och M skulle iväg till Dalarna för att bli bjudna på restaurang och gå och titta på liveband med hans mamma och lillebror. Min oro visade sig som tur var vara obefogad, Sero hade skött sig exemplariskt både hemma, i bilen och på promenad. De hade till och med åkt till djuraffären och köpt två leksaker åt honom :-) På kvällen fick han ett eurasierryck och raceade (talspråk och svengelska är väl fint när man skriver ;-) ) fram och tillbaka genom huset som en liten lurvig raket. När det var dags att sova bar pappa upp honom till sovrummet och satte ner honom bredvid sängen där de hade hägnat in med kompostgaller och ställt in hans bur och han somnade på fläcken och sov hela natten. Stolt matte! Min mamma som är väldigt morgonpigg (varför ärvde jag inte det?!) vaknade före Sero, något som aldrig har hänt hemma hos oss ;-) Hon låg och drog sig i en halvtimme men sedan blev hon rastlös och försökte smyga ut ur sovrummet, men då hörde hon hur han satt och gnällde och när hon kom tillbaka satt det en yrvaken liten björn och undrade vad hon höll på med.

Sally lämnade vi hos M's mammas kompis, de brukar hjälpas åt med varandras hundar så det blev en kär återförening för tre glada labradorer :-) Tydligen hade deras tik legat och kramat Sally hela natten, blev helt varm när jag hörde det och kände mig nästan lite elak som tog med Sally hem dagen därpå. Vi hade det jättebra och det var ganska skönt att vara "ledig" för en kväll, men oj vad tomt det var utan hundarna! Både Sally och Zeb (Sallys "brorsa") blev helt överlyckliga när de blev avlämnade hos M's mamma, speciellt Zeb som inte träffat oss på flera månader. Han kröp nästan upp i M's knä och satt och ylade av glädje. Några timmar senare var det dags för oss att åka hem och väl hemma i Västerås var det en glad men trött Sero som väntade. Kär återförening där med, han hade svårt att bestämma sig om han skulle hälsa på mig, M eller Sally först så han sprang runt till alla utan att stanna :-) När vi packat ihop hans saker och skulle åka hem ville inte Sally följa med, det vankades mat i köket så vi fick dra ut henne ;-)

Båda hundarna sov resten av dagen med undantag för att gå ut och kissa, det tog tydligen på krafterna att sova borta :-) Jag försökte få Sero att somna om imorse efter att vi var ut och kissade vid sju, men efter en halvtimmes kel och kanske en kvarts sömn fick han nog och ville gå upp så tji fick jag. Jag och Marcus turas om att gå upp med honom på morgonen så vi kan få lite sovmorgon varannan dag. När den ena av oss går upp med Sero brukar Sally smita upp i sängen som en oljad blixt och krypa ner under täcket på den lediga platsen och fortsätta sova tills den andra går upp. Jag hoppas Sero tar efter henne när han blir äldre, hon kan lätt sova till tolv om man låter henne. ;-) Nu (09:22) ligger Sero på rygg på golvet och sover som en stock efter att ha ätit, blivit utskälld av en tax, bajsat och lekt en stund, och jag sitter här och försöker få tiden att gå. Kan han inte sova längre på morgonen istället?! Haha :-)

Har tyvärr inga nya bilder att bjuda på då min mobil ligger i jackan och jag vill inte väcka Sero, så ni får stå ut med ett kort videoklipp på en hungrig Sero som vill att jag ska säga varsågod så han får äta.