För två och en halv vecka sedan ungefär var vi till Strängnäs på SSUK's utställning. M fegade ur så jag fick ta med mig min kompis D som sällskap och bärhjälp vilket gick jättebra, tack för att du ville följa med! Hans mamma föder dessutom upp schäfrar så han är inte helt ovan med det här med utställningar. Den här gången hade vi buren med oss och Sero blev mycket lugnare, dock skulle det säkert ha gått bra utan också men det är så skönt att kunna koppla av innan vi ska in. Annars blir det bara att jag blir nervös för att han ska bli nervös, så blir han nervös för att jag är nervös och så vidare, en enda ond cirkel med andra ord. :-) Jag hade knappt sovit på två nätter innan så jag var ganska seg i huvudet, det blev väldigt mycket på en gång. Tacka vet jag Red Bull! Tror det är dags att jag lär mig uppskatta kaffe ordentligt.. Sero skötte sig över förväntan, förra gången gick det ju som sagt helt åt skogen men nu var han jätteduktig. Det gick jättebra när domaren skulle känna igenom honom, enda problemet var när vi skulle springa då det var en hel del päls på mattan i ringen som luktade väääldigt gott tydligen. Men jag är jättenöjd både över hur vi skötte oss och över kritiken.
(jag ber om ursäkt i förväg för eventuella felskrivningar, kritiken var väldigt svår att tyda på sina ställen) "Hane som för dagen är mycket lös i sina rörelser, behöver samla upp sig. Maskulint huvud med fint uttryck. Normalt vinklad välburen svans. Sjunker i sin framdel både stående och i rörelse. Behöver bli parallell i bak behöver mera ringträning för att visa sina rörelser."
Om någon vill hjälpa mig tyda det så får ni gärna göra det, säg till om jag fått det fel någonstans :-)
Håller med om att vi behöver mer ringträning, både han och jag är ganska osäkra fortfarande. Som tur är börjar vi en utställningskurs på kennelklubben här i stan i början av april, vi kommer hinna med ett kurstillfälle innan nästa utställning så det är perfekt :-) I maj börjar vi en till kurs, "Allmänlydnad 2" som är fortsättning på valpkursen vi gick i höstas. Jag hoppas Sero kan hålla sig i skinnet och inte blir helt uppstressad, men det är väl visserligen bara bra om vi får träna på det i så fall. Hoppas den här slyngelperioden går över snart, men den kan tydligen hålla i sig tills de blir upp till två år så det är väl bara att vänja sig ;-)


Ni var superduktiga - trots dålig sömn och nervositet :-)
SvaraRaderaKram!